Fizahan-teny

Ohabolana : ondry

Ohabolana 1Adala nomen-tanan' ondry: na hosoloana hofany aza tsy mety. [1.1 #21]
Zaza nomen-tanan' ondry ka na soloana hofany aza tsy mety. [2.558]
Zaza nomen-tanan’ ondry: raha soloan-kofany aza tsy mety. [2.415 #1553, 2.653 #3780]
Fanazavana malagasyEnti-milaza ireo miraikitra amin' ny tiany na ny heviny ka tsy azo ahodin-doha na zavatra tsara sy marina aza no atolotra azy. [1.1 #21]
Dikanteny frantsayEnfant auquel on a donné une patte de mouton : si on lui donne la queue à la place de la patte, il ne veut pas. [2.415 #1553]
Fanazavana frantsayL' enfant ne connaît pas ses intérêts, mais cherche ce qui l' amuse : la queue vaut mieux que la patte. Sens plus général : préférer une chose insignifiante à une autre qui a de la valeur. [2.415 #1553]

Ohabolana 2Akaro, aidino, ohatra ny ondrin' ilay sarotra. [2.165, 2.558]
Akaro, aidino : toy ny andry ondrin’ ilay sarotra. [2.653 #37, 2.415]
Dikanteny frantsayFaire monter et faire descendre sans cesse, comme fait un berger gourmand avec ses moutons. [2.165]
Faites monter, faites descendre : c' est comme le gourmand soupçonneux qui garde ses moutons. [2.415 #743]
Fanazavana frantsayBoutade dite par les inférieurs contre les chefs qui, suivant leurs intérêts, donnent des ordres et des contre-ordres. Le proverbe est emprunté à une légende : un gourmand, craignant que sa femme ne mangeât seule les bons morceaux pendant qu'il était aux champs à garder ses moutons, trouva quelque prétexte de les ramener avant l' heure à la maison, afin de surprendre sa femme ; mais il ne vit rien et repartit pour les champs avec ses moutons ; il fit à plusieurs reprises ce manège dans la journée. [2.415 #743]
Il monte avec eux au village - voir si le repas est prêt - puis les fait redescendre aux champs. [2.165]

Ohabolana 3Aleo mahia ondry andrasana, toy izay mahia olom-pehezina. [2.653 #94, 2.974 #250]
Dikanteny frantsayMieux vaut garder des brebis maigres que d’avoir à son service des hommes décharnés. [2.974 #250]

Ohabolana 4Amboadia mitafy hodi-janak' ondry : ny tenany no takona, fa ny toetrany tsy miova. [2.558 #160]

Ohabolana 5Amboa homana ondry, ka ny aina no manefa. [2.415 #4268]
Amboa homana ondry, ka ny fo no manefa. [1.1 #62, 1.3]
Amboa homan' ondry, ka ny aina no manefa. [2.558 #161]
Amboa nangalatra ondry, ka ny fo no manefa. [2.165]
Amboa nangalatra ondry: ny fo no manefa. [2.415 #4268, 2.653 #126]
Fanazavana malagasyEnti-milaza ny mpangalatra izay tsy maintsy manonitra arakaraka ny zavatra nangalariny. [1.1 #62]
Dikanteny frantsayChien qui est pris, mangeant une brebis, la paie de sa vie. [2.415 #4268]
Un chien qui a volé un mouton, il le paiera de sa vie. [2.165]
Un chien qui est pris, mangeant une brebis, la paie de sa vie. [1.3]
Fanazavana frantsayQuand un voleur est pris sur le fait, il est mis à mort. [1.3]
S' appliquait à celui qui s' était rendu coupable d' un crime entraînant la peine de mort. [2.165]
Se disait des voleurs pris en flagrant délit de vol, entraînant la peine capitale ; ils étaient mis à mort sans autre forme de procès. [2.415 #4268]

Ohabolana 6Anantsinahy sy hen' ondry ka tafaray samy kafiry. [2.558 #199]
Anantsinahy sy hen' ondry mahia : tafaray samy kafiry. [2.653]

Ohabolana 7Andevolahy nifahana ondry : tafahaona samy main-dranjo. [2.415 #529, 2.653 #192]
Dikanteny frantsayEsclave qui a mangé du mouton : c' est la rencontre de deux êtres qui ont les jambes maigres. [2.415 #529]
Fanazavana frantsayCe proverbe disait le sort misérable des esclaves. [2.415 #529]

Ohabolana 8Andevolahy nifahana ondry : voky ny tonony ihany, ka tsy misy hasiana ny nahandrony. [2.415 #530, 2.653]
Dikanteny frantsayEsclave qui a mangé du mouton : repu par les grillades de viande, il n' a plus de place dans son ventre pour ce qui cuit dans la marmite. [2.415 #530]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui étaient trop pressés de manger. [2.415 #530]

Ohabolana 9Andriandahin' i Malaza : miantsena, lanjaina ; nony mody, milanja ondry. [2.415 #470, 2.653]
Dikanteny frantsaySeigneur de Malaza : quand il va au marché, il est porté en palanquin ; quand il revient du marché, il porte un mouton sur ses épaules. [2.415 #470]
Fanazavana frantsayAllusion à un seigneur riche, mais original et de peu de tenue ; se disait en guise de moquerie. [2.415 #470]

Ohabolana 10Andry ondrin' Ikotokely, ka ny maty no ananam-be. [2.558 #250]
Ikotokely miandry ondry ka ny maty no ananam-be. [2.558 #1394]
Ikotokely miandry ondry, ka ny maty no ananany. [2.165 #1445, 2.415 #554]
Ikotokely miandry ondry: ny maty no ananany. [2.653 #1109]
Dikanteny frantsayIkotokely est gardien de brebis : quand une brebis meurt, c' est alors qu' il a une grande part. [2.415 #554]
Le petit gamin gardant des moutons: c' est de ceux qui ont péri seulement qu' il lui revient quelque chose. [2.165]
Fanazavana frantsayIl n' a encore aucun salaire, mais lorsqu' un animal périt par accident, il attrape un morceau de viande. [2.165]
Se disait des esclaves appartenant à des maîtres exigeants et cruels ; ils se réjouissaient des pertes de leurs maîtres, car ils pouvaient manger les bêtes qui mouraient ; on appliquait ce proverbe à tous ceux qui profitaient des pertes des autres. [2.415 #554]

Ohabolana 11Angolain' ny fitia rafozana, ka ondry velona no hosoram-panasina. [2.165 #1840]
Angolangolain’ ny fitia rafozana, ka ondry velona no hosoram-panasina. [2.415 #1436, 2.558 #264, 2.653 #235]
Dikanteny frantsayPoussé par l' amour de ses beaux-parents on sale un mouton vivant. [2.415 #1436]
Pris d' une affection bizarre pour ses beaux-parents, il met au sel un mouton tout vivant. [2.165 #1840]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui faisaient des choses extraordinaires pour plaire à leurs beaux-parents. [2.415 #1436]

Ohabolana 12Avy alina toa hen' ondry. [2.653, 2.558]
Avy hariva toa hen' ondry. [2.558]

Ohabolana 13Aza atao an-kambo ny hitsak' ondry, fa maharary. [2.165 #1350, 2.415 #2688]
Dikanteny frantsayNe traitez pas de petite chose qu' un mouton me marche sur le pied, cela fait mal. [2.415 #2688]
Quand un mouton me marche sur les pieds, ne dites pas que ce n' est rien, car ça fait mal quand même. [2.165 #1350]

Ohabolana 14Aza atositosika ny ondry botry, fa tsy fantatra izay hanao kambana. [2.558 #433, 1.1]
Aza atositosika ny ondry botry, fa tsy hita izay ho fara harena. [2.415 #2689]
Fanazavana malagasyAoka tsy hanao tsinontsinona ny kely sy ny madinika fa mety ho izy ireny aza no hahitan-tsoa. [1.1]
Aoka tsy hatao tsinontsinona ny olona na zavatra heverina ho kely na madinika, fa mety ho ireny no hahitan-tsoa. [1.1]
Entimilaza fa tsy tokony hatao tsinontsinona ireo jerena toa kelikely na mavomavo fa mety ho izy ireny no hahavita zavatra. [1.1]
Dikanteny frantsayNe repoussez pas les brebis chétives, car vous ne savez pas en définitive quel sera votre dernier bien et ce que vous aurez pour dernière ressource. [2.415 #2689]
Fanazavana frantsaySe disait des vicissitudes de la vie et de l'inconstance de la fortune. [2.415 #2689]

Ohabolana 15Aza dia miolika hoatry ny tsinain' ondry ; fa aoka mba ho tsotra hoatry ny tsinaim-balala. [2.415 #4974]
Aza dia miolika loatra ohatry ny tsinain' ondry, fa ataovy tsotra toy ny tsinaim-balala. [2.558 #442]
Aza dia miolika ohatra ny tsinain’ ondry ; fa aoka mba ho tsotra ohatra ny tsinaim-balala. [2.653]
Dikanteny frantsayNe soyez pas sinueux comme les boyaux du mouton mais simple comme les intestins de la sauterelle. [2.415 #4974]

Ohabolana 16Aza maika tsy faingana toa dian' ondry. [2.558 #465, 2.653 #394]
Maika tsy faingana toa dian' ondry. [1.1 #197, 1.1 #559, 2.415 #6168, 2.558 #128]
Maika tsy faingana, toy manao dian’ ondry. [2.653 #1436]
Maika tsy faingana toy ny dian' ondry. [2.165 #1237, 2.653 #1436]
Nahoana no mihazakazaka tratry ny miadana sy maika tsy faingana toa dian' ondry ? [2.558 #181]
Fanazavana malagasyDodona nefa tsy lasa lavitra akory. [1.1 #559]
Enti-milaza olona miseho ho dodona erý nefa tsy hita izay afany. [1.1 #197]
Dikanteny frantsayÊtre pressé mais ne pas aller vite, comme des moutons en marche. [2.165]
Faire comme les moutons qui vont lentement tout en se pressant. [2.415 #6168]
Fanazavana frantsayPlus on se presse, moins on avance, parce qu' on fait mal les choses. [2.415 #6168]

Ohabolana 17Aza manao halatra ondrin' Imahakà : raha misy mahita, hizahako ny havesany, nony tsy misy mahita dia lasany tokoa. [2.558]
Aza manao halatr' ondrin' Imahakà: ka mody mizaha ny havesany. [2.165]
Aza manao halatr’ ondrin’ Imahakà : mody manao hoe: "Hizahako izay havesany". [2.653]
Halatra ondrin' Imahakà : raha tsy misy mahita dia lasana, fa raha tran' ny olona dia hitsapako ny havesany. [2.558 #1253]
Halatr’ ondrin’ Imahaka : raha hitan’ olona dia hoe : Mba hizahako ny havesany ; fa nony tsy misy mahita, dia ngoahana. [2.653 #1014]
Dikanteny frantsayNe volez pas des moutons à la façon d' Imahakà, lequel (en soulevant un mouton pour l' emporter) prétendait seulement le soupeser. [2.165]
Fanazavana frantsayImahakà est, avec son compère Ikotofetsy, un fripon fameux des contes malgaches. [2.165]

Ohabolana 18Aza mikofokofoka, toy ny ondry teraka alina. [2.653 #623]

Ohabolana 19Aza miovaova: ka anio ho ondry bobo, ary rahampitso ho mena loha. [2.165]
Dikanteny frantsayNe soyez pas changeant: aujourd' hui un mouton à tête blanche et demain un mouton à tête rouge. [2.165]

Ohabolana 20Aza mitotototo toy ny ondry terak' alina. [2.558 #804]

Ohabolana 21Dedaka maty ondry, nefa tsy manome rafozana. [2.415 #1441, 2.558 #971, 2.653 #829]
Dikanteny frantsayFanfaron qui se vante d' avoir une brebis morte, et il ne donne pas de la viande de cette brebis à ses beaux-parents. [2.415 #1441]
Fanazavana frantsayIl n'a qu' à garder le silence s' il ne veut pas donner. [2.415 #1441]

Ohabolana 22Hafahafa ohatra ny adin' ondrilahy : akorain-tsy mifampilanja, avela ihany mifamaky loha. [2.558]
Hafahafa, ohatra ny adin’ ondrilahy: hihorehana, tsy misy milanja; avela ihany, mifamaky loha. [2.653]
Mahasalasala ohatra ny adin' ondrilahy: akorain-tsy mifampilanja; avela ihany, mifamaky loha. [2.165]
Mahasalasala toa adin' ondrilahy : akorain-tsy mifampilanja, avela mifamaky loha. [2.558 #1864]
Dikanteny frantsayRendre perplexe, comme un combat de béliers: on les excite, ils ne bougent pas (litt. ne se soulèvent pas l' un l' autre); on les laisse tranquilles, ils se brisent la tête. [2.165]

Ohabolana 23Handrin' ondry sy handrin' osy. [2.415 #842, 2.165]
Dikanteny frantsayFront de mouton et front de chèvre, c' est bien différent. [2.415 #842]
Un front de mouton et un front de chèvre. [2.165]
Fanazavana frantsayChacun a sa destinée ; se disait aussi de deux choses différentes. [2.415 #842]
Il y a quelque différence. [2.165]

Ohabolana 24Hen’ ondry nialan-kodiny : taolana no sisa. [2.653 #1049]

Ohabolana 25Hividy ondry hanahirana, nefa ny akoho mody ho azy. [2.558 #1352, 2.653 #1081]

Ohabolana 26Hoatry ny ondrilahy maro am-pisoko. [2.415 #3469]
Dikanteny frantsayC' est comme plusieurs béliers dans le parc. [2.415 #3469]
Fanazavana frantsayIls ne s' entendent pas et se battent ; ce proverbe se disait des sens qui ne s'entendent pas. [2.415 #3469]

Ohabolana 27Ikotokely miandry ondry. [2.415]
Dikanteny frantsayC' est comme Ikotokely qui garde les brebis : il n' en est pas le maître. [2.415 #3402]
Fanazavana frantsayL'intendant et le gardien ont le soin d' une chose, mais n'en sont pas les maîtres. [2.415 #3402]

Ohabolana 28Ikotokely miandry ondry : raha tsaratsara ny sakafo, dia sady maka kitay no miandry ondry, fa raha ratsiratsy ny sakafo, ny ondry aza ahina ho very. [2.558 #1395]
Ikotokely miandry ondry : raha tsaratsara sakafo, dia sady maka kitay no miandry ondry ; ary raha ratsiratsy sakafo, ny ondry aza no ahina ho very. [2.415 #555, 2.653 #1110]
Dikanteny frantsayIkotokely est gardien de brebis : si on lui donne un bon repas, non seulement il garde les brebis, mais il ramasse la provision de paille à brûler ; mais quand il mange mal, il ne peut même pas garder les brebis. [2.415 #555]
Fanazavana frantsaySe disait des maîtres avares et cruels qui donnaient à leurs esclaves une nourriture insuffisante ; sens général : pour bien travailler, il faut être bien traité. [2.415 #555]

Ohabolana 29Izay tsy ampy ketsa, mivezivezy, izay very ondry manara-morona. [2.558 #1520]
Ny tsy ampy ketsa mivezivezy; ny very ondry manara-morona ; ny tsy an-trano vady miherikerika. [2.415 #5817, 2.558 #3345, 2.653 #2518]
Dikanteny frantsayCelui qui n' a pas assez de plants de riz pour sa rizière, erre de tout côté ; celui qui a perdu une brebis, suit les bords de la rivière ; celui dont la femme n' est pas à la maison, tourne la tête de tout côté. [2.415 #5817]
Fanazavana frantsaySe disait des gens préoccupés, des âmes en peine. [2.415 #5817]

Ohabolana 30Katro-doha anjaran' ny ondry, kaikitra fanaon' ny alika, teny soa fanaon' ny hendry. [2.558 #108]

Ohabolana 31Lany tetika toa ondry bada. [2.558 #1744]
Lany tetika toa ondry momba. [2.165 #1862, 2.415 #916]
Dikanteny frantsayN' avoir aucun descendant comme une brebis stérile. [2.415 #916, 2.165]

Ohabolana 32Leon-kofak' ondry, fa tsy te-hiheri-java-misavily. [2.558 #1787]
Leon-kofakondry, ka tsy te-hiheri-java-misavily. [2.653 #1366]
Rafotsibe leon-kofak' ondry : tsy te-hijery zava-misavily. [2.558 #3503]

Ohabolana 33Mamoaka omby zato, miandry omby arivo, ka ny mania no betsaka. [2.558 #1952]
Mamoaka omby zato, miandry omby arivo, ka tsy ilaozan’ izay hafa soratra. [2.415 #2201, 2.653]
Mamoaka omby zato, miandry omby arivo : ny mania no be noho ny tonga ; mitari-drano an-kilahila : ny mitobaka no be noho ny mizotra. [2.415 #3349, 2.653 #1478]
Mamoaka omby zato, miandry ondry arivo: ny mania no be noho ny tonga. [2.165 #1206]
Miandry ondry zato, miambina omby arivo, ka tsy ilaozan' izay mania. [2.165 #149, 2.415 #1656]
Miandry ondry zato, miandry omby arivo, ka tsy ilazaon' izay hania. [2.558 #146]
Dikanteny frantsayConduire cent bœufs, faire paître mille moutons: ceux qui errent à droite et à gauche sont plus nombreux que ceux qui arrivent tout droit. [2.165]
Garder cent moutons, faire paître mille boeufs, il y en a toujours qui s' égarent. [2.415 #1656]
Quand on fait sortir du parc cent boeufs, quand on fait paître mille boeufs, dans un tel nombre il ne manquera pas de boeufs de couleurs diverses. [2.415]
Quand on fait sortir du parc cent boeufs, quand on garde mille boeufs, ceux qui s' égarent sont plus nombreux que ceux qui rentrent; quand on canalise l' eau pour la conduire sur le versant d' une colline, il s' en perd plus qu' il n' en arrive par la conduite. [2.415]
Quand on garde cent moutons et qu' on fait paître mille bœufs, il y en a toujours qui s' égarent. [2.165]
Fanazavana frantsayCe proverbe se disait de la variété qui est inévitable ; autre sens : il est impossible qu' il n'y ait pas des méchants. [2.415 #2201]
Ce proverbe s' emploie en parlant d' un travail ou d' une affaire difficiles. [2.165]
Se disait des biens qui se perdent en route, dans un procès, ou autrement. [2.415 #3349]

Ohabolana 34Manao ny ondry tsy mba ho harena, ka misoron' ondry velona. [2.558 #133]

Ohabolana 35Manao ondry tsy harena, ka misorona ondry boka. [2.165 #82, 2.653 #1553]
Misorona ny ondry tsy volony, ka mankaloza ny aretina. [2.653 #1839]
Misorona ondry boka. [2.415 #5455]
Misorona ondry tsy volony, ka mankaloza ny aretina. [2.165 #83, 2.558 #2417, 1.1]
Fanazavana malagasyEnti-milaza fa zava-dratsy, fihomboan' aretina no mety ho azo raha tsy mahay mivavaka, raha zavatra ratsy no atao sorona. [1.1]
Dikanteny frantsayConsidérer un mouton comme de peu de valeur et en offrir un qui est lépreux en sacrifice. [2.165]
Offrir en sacrifice un mouton lépreux pour remercier les Vazimba, de la guérison. [2.415]
Offrir en sacrifice un mouton qui ne vaut pas grand' chose, c' est aggraver la maladie. [2.165 #83]
Fanazavana frantsayC' est de l'ingratitude, et les Vazimba se vengeront. [2.415]

Ohabolana 36Mipapapapa ohatra ny ondry teraka alina. [2.558]

Ohabolana 37Mitan-droa hoatry ny omby kambana : velona, ambin-karena ; maty, ambin-kanina. [2.415 #2213]
Mitan-droa ohatra ny omby kambana : velona ambin-karena, maty ambin-kanina. [2.653, 2.558]
Ondry manao kambana : velona ambin-karena, maty ambin-kanina. [2.558 #3462]
Dikanteny frantsayDouble bien comme une vache qui a mis bas deux veaux en même temps : s' ils vivent c' est un surcroît de fortune ; s' ils meurent c' est un surcroît de nourriture. [2.415 #2213]
Fanazavana frantsaySe disait d' une bonne aubaine. [2.415 #2213]

Ohabolana 38Mivadika imaso toa tandrok' osy. [2.558 #2512]
Mivadika imaso, toy ny tandrok’ ondry. [2.165 #496, 2.653 #1913]
Dikanteny frantsaySe retourner en face comme les cornes d' un bélier. [2.165]
Fanazavana frantsayManquer impudemment à sa parole. [2.165]

Ohabolana 39Monamonain-kofak’ ondry, ka tsy tia zava-misavily. [2.165 #1131, 2.558 #2557, 2.653]
Dikanteny frantsayAvoir trop mangé de queue de mouton, et ne plus aimer ce qui remue. [2.165]
Fanazavana frantsayChat échaudé craint l' eau froide. [2.165]

Ohabolana 40Ny hofak' ondry no soa misavily, fa ny teny tsy mba soa misavily. [2.165]
Dikanteny frantsayLa queue des moutons est bonne à être balancée, mais non les paroles (disputes). [2.165]
Fanazavana frantsayIl vaudrait mieux quelles soient en repos;. [2.165]

Ohabolana 41Ny nenina tsy aloha hananatra, fa aoriana handatsa. [2.415 #6428]
Ny nenina tsy eo aloha hojerena, fa aoriana handatsa. [2.558 #3169]
Ny nenina tsy mba aloha hananatra fa avy aoriana handatsa. [1.1]
Ny nenina tsy mba mipetraka hatao mbay lalana, tsy mitsidika hatao mandrosoa, tsy aloha hananatra, fa aoriana handatsa. [2.415 #6429]
Ny nenina tsy mba roahina eo aloha, tahaka ny ondry ; fa avy manaraka, tahaka ny alika. [2.653 #2362, 1.1]
Ny nenina tsy mba roahina eo aloha, tahaky ny ondry ; fa avy manaraka tahaka ny alika. [2.974 #454]
Ny nenina tsy mba roahina eo aloha tahaky ny ondry, fa avy manaraka tahaky ny alika. [2.415]
Ny nenina tsy mipetraka hatao "Mbay làlana" , ary tsy mitsidika hatao "Mandrosoa" , fa aoriana vao mandatsa. [2.165]
Toy ny nenina : tsy mitsidika hatao mandrosoa, tsy mipetraka atao mbay lalana, fa aoriana vao avy mandatsa. [2.558]
Dikanteny frantsayLe regret n' est pas assis pour qu' on lui dise: "Laissez-moi passer" , et il ne frappe pas à votre porte pour qu' on lui dise: "Entrez" , mais ce n' est qu' après qu' il' vous insulte. [2.165]
Le regret ne vous précède pas, comme font les brebis, il vous suit comme font les chiens. [2.974 #454]
Le remords ne marche pas en avant comme les brebis qu' on pousse devant soi, il suit comme les chiens. [2.415 #6430]
Le remords n' est pas comme quelqu' un d' assis à qui on demande la permission de passer, ce n' est pas quelqu' un qui fait visite et à qui on dit d' entrer : il ne vient pas avant l' acte pour avertir, mais après pour reprocher. [2.415 #6429]
Le remords n' est point un conseiller prévenant, mais un critique de ce qui a été fait. [2.415 #6428]
Fanazavana frantsayC. à. d. il arrive à votre insu et en ennemi. [2.165]
Il ne vient qu' après l' action. [2.415 #6430]

Ohabolana 42Ny nenina tsy ondry roahina fa amboa manjohy lalana. [2.558]

Ohabolana 43Ny nifin’ ondry no tsara tokana, fa ny mandeha irery tsy valiana. [2.653]
Ny nifin’ ondry no tsara tokana, fa ny teny tsy tsara tokana. [2.653]
Ny nifin' ondry no tsara tokana fa tsy ny teny. [2.558 #3171]

Ohabolana 44Ny ondry boka manakely vidy ny namany. [2.558 #3200]
Ny ondry boka manaratsy ny namany. [2.165 #2031]
Dikanteny frantsayUn mouton lépreux fait le déshonneur des autres. [2.165]

Ohabolana 45Ny ondry no kely hofaka, ny mpiandry no ratsy. [2.415 #3732, 2.558 #3200, 2.653 #2382]
Dikanteny frantsaySi les moutons ont des queues maigres, c' est que le gardien est mauvais. [2.415 #3732]

Ohabolana 46Ny ondry va no kely sa izaho no tsy ampy hohajaina? [2.558 #3201, 2.653 #2383]

Ohabolana 47Ny ondry voatsipy taolana, ary ny amboa voatsipy vilona: tao ihany fa nifanolana. [2.165 #1688]
Ny ondry voatsipy taolana, ny alika voarotsa-bilona: tao ihany fa nifamadika. [2.558 #3202]
Ny ondry voatsipy taolana, ny amboa voatsipy vilona : tao ihany fa nifanolana. [2.415 #3733, 2.653]
Dikanteny frantsayAu mouton on a jeté un os, et au chien de l' herbe: les deux choses étaient bien là, mais pas à leur place respective. [2.165]
Au mouton on a jeté un os, et au chien de l' herbe : tout y était, seulement il y a eu confusion. [2.415 #3733]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui font les choses à rebours. [2.415 #3733]

Ohabolana 48Ny osy, na mitsangan-tandroka ho omby aza, na mibarareoka ho ondry aza, na maniry somotra ho olona aza, na midingin-drambo ho alika aza, na mitsangani-bovona ho lambo aza, tsy miala, fa osy ihany. [2.653]
Ny osy, na mitsangan-tandroka ho omby aza, na miharareoka ho ondry aza, na maniry somotra ho olona aza, na midingin-drambo ho alika aza, na mitsangam-bovona ho lambo aza, tsy miala fa osy ihany. [2.974]
Ny osy : Na mitsangan-tandroka ho omby, na mibarareoka ho ondry, na midingin-drambo ho alika, na manangam-bovona ho lambo, na maniry somotra ho olona, dia tsy miala fa osy ihany. [2.558 #3207]
Dikanteny frantsayLa chèvre a beau avoir des cornes comme le bœuf, bêler comme le mouton, avoir une barbe comme l’homme, une queue comme le chien, une crinière comme le sanglier, elle restera toujours une chèvre. [2.974 #159]

Ohabolana 49Ny tongotr' omby an' Imavolahy, fa ny totohondry an' Iboto. [2.558 #3322]
Ny tongotr' omby an' Imavolahy; ny totohondry an' Iboto. [2.165]
Ny tongotr' ondry an' Imavolahy, ny totohondry an' Iboto. [2.415 #989]
Ny tongotr’ ondry any Mavolahy : ny totohondry any Iboto. [2.653 #2512]
Dikanteny frantsayLes pattes du mouton sont pour Mavolahy et les coups de poing pour Boto. [2.415 #989]
Les pieds du bœuf sont pour Imavolahy; quant à Iboto, il n' a que ses poings (à ronger). [2.165]
Fanazavana frantsayCe proverbe fait d' assonance : tongotr' ondry et totohondry se disait des parents qui montraient de la partialité envers leurs divers enfants. [2.415 #989]
Ce proverbe renferme un jeu de mots sur "tongotr' omby" et "totoHondry" . [2.165]

Ohabolana 50Ondry boka ka lazan-karena no sisa. [2.558 #3458]

Ohabolana 51Ondry boka tsy mba fihambo na ananana maro aza. [2.558 #3459]

Ohabolana 52Ondry homan-ketsa : maty homana ny meva. [2.653]
Ondry homan-ketsa : maty homana ny soa. [2.415 #2233, 2.653]
Ondrilahy homan-ketsa : maty homana ny soa. [2.558 #3452]
Dikanteny frantsayBrebis qui mange des plants de riz : elle meurt de manger ce qui est bon. [2.415 #2233]
Fanazavana frantsayLe maître des plants de riz l' assomme sur place ; sens : bien mal acquis ne profite pas, on est puni par où on a péché. [2.415 #2233]

Ohabolana 53Ondry kely voky tsiry: mitahiry lefona an-kibo. [2.653]
Ondry kely voky tsiry : voky ihany fa mitahiry lefona an-kibo. [2.558 #3460]

Ohabolana 54Ondrilahy diso ketsa, ka izay sahy no manome lasiventy. [2.558 #3451]
Toy ny ondrilahy diso ketsa, ka izay sahy manome lasiventy. [2.165 #1278]
Toy ny ondrilahy diso ketsa, ka izay sahy no manome lasiventy. [2.415 #3149]
Dikanteny frantsayC' est comme un mouton qui a manqué l' époque du repiquage : celui qui en donne le plus, offre quatre-vingt-dix centimes. [2.415 #3149]
Pareil au mouton qui a manqué le moment du repiquage: celui qui en offre le plus en donne quatre-vingt-dix centimes. [2.165]
Fanazavana frantsayA l' époque du repiquage on tuait un mouton pour la nourriture des ouvriers. [2.415 #3149]
Pour la nourriture des gens occupés au repiquage, on tuait souvent un mouton; une fois ce moment passé, les moutons ne se vendaient plus. [2.165]

Ohabolana 55Ondrilahy diso rasa. [2.415 #3213]
Dikanteny frantsayBélier qui arrive trop tard pour le partage. [2.415 #3213]
Fanazavana frantsaySe disait des personnes ou choses qui arrivaient en retard, après coup. [2.415 #3213]

Ohabolana 56Ondrilahin' Ambohimangidy: hondrihondriny iraimbilanja; lava tandroka vao lasiventy. [2.165]
Ondrilahin' Ambohimangidy : hondrihondriny iraimbilanja, nony lava tandroka lasiventy. [2.558 #3449]
Ondrilahin' Ambohimangidy : lava tandroka vao latsa-bidy. [2.558]
Ondrilahin' Ambohimangidy : tonga soa vao latsa-bidy. [2.165, 2.558]
Dikanteny frantsayUn bélier d' Ambohimangidy: c' est quand il est gras que son prix baisse. [2.165]
Un bélier d' Ambohimangidy: petit, il vaut un franc; quand il a des cornes, il ne vaut plus que quatre-vingt-dix centimes. [2.165]

Ohabolana 57Ondrilahy natao tsindrim-barotra : lehibe ihany fa afa-boninahitra. [2.558 #3453]

Ohabolana 58Ondrilahy tonga hariva, ka mitady ravin-katsaka horaotina. [2.415 #4702, 2.558 #220, 2.653 #2580]
Dikanteny frantsayBélier qui rentre le soir: il cherche des feuilles de maïs à brouter. [2.415]
Bélier qui rentre le soir : il cherche des gourmands. [2.415 #4702]
Fanazavana frantsaySe disait des gourmands. [2.415]

Ohabolana 59Ondrilahy tsara toetra : sady be mangy no lava hofaka; ka manatrika, matin’ ny manginy; miamboho, matin’ ny hofany. [2.415 #2234, 2.558 #3455, 2.653 #2581]
Dikanteny frantsayBélier de belle apparence : il a la nuque charnue et la queue longue et grosse ; s' il regarde en face on le tue à cause de la grosseur de sa nuque ; et s' il se retourne on le tue à cause de sa queue. [2.415 #2234]
Fanazavana frantsaySe disait des gens victimes de leur prospérité et de leurs biens. [2.415 #2234]

Ohabolana 60Ondry mahia maty anaka : misikin-kamoy hanatavy tena. [2.415 #2652, 2.558 #3461, 2.653]
Dikanteny frantsayBrebis maigre dont l' agneau est mort : elle se résigne à cette perte pour s' engraisser. [2.415 #2652]
Fanazavana frantsayA quelque chose malheur est bon. [2.415 #2613]

Ohabolana 61Ondry : manao katro-doha, amboa : mifanaikitra, saka : mifandrangotra, samy ady fa tsy mitovy. [2.558]

Ohabolana 62Ondry mivoaka maraina : bokan’ ny ataony. [2.653, 2.415]
Ondry mivoaka maraina ka bokan' ny ataony. [2.558 #3463]
Dikanteny frantsayBrebis qui sortent de bon matin : elles deviennent lépreuses par leur propre faute. [2.415 #3058]
Fanazavana frantsaySe disait des libertins et des libertines. [2.415 #3058]

Ohabolana 63Ondrin' Ibesa : raha maty soloana, raha miteraka tsy omena azy ny zanany. [2.558 #3457, 2.653]

Ohabolana 64Ondrin-tsikajy, nefa mahalany kolokolom-benty. [2.415 #2400]
Dikanteny frantsayMouton de douze sous pour lequel on dépense seize sous de soins. [2.415 #2400]
Fanazavana frantsaySe disait des gens qui dépensent plus que leurs revenus, font des dépenses disproportionnées. [2.415 #2400]

Ohabolana 65Rafotsibe leom-boanjo: ny sain' ondry avy no andosirany. [2.165]
Rafotsibe leom-boanjo: ny tain’ ondry avy no andosirana. [2.415 #1896, 2.653 #2605]
Rafotsibe leom-boanjo : ny tain' ondry aza andosirana. [2.558 #3502]
Dikanteny frantsayLa vieille femme qui avait mangé trop d' arachides: elle fuit même les crottes de mouton, qui lui rappellent, par leur forme, les arachides qui l'ont rendue malade. [2.165]
Vieille qui est dégoûtée des arachides : les crottes de mouton même la font fuir. [2.415 #1896]
Fanazavana frantsaySe disait des gens qui attrapés une fois, ne voulaient plus se laisser prendre : chat échaudé, craint l'eau froide. [2.415 #1896]

Ohabolana 66Rafotsibe maty ondry, ka mitento homana ny atiny. [2.165]
Rafotsibe maty ondry kely, ka misento homana ny atiny. [2.415]
Rafotsibe maty ondry kely, ka mitsetra homana ny atiny. [2.415]
Rafotsibe maty ondry kely : mitsetsetra homana ny atiny. [2.558]
Rafotsibe maty ondry : misento homana ny atiny. [2.653 #2608]
Rafotsibe maty ondry : mitsetra homana ny atiny. [2.653 #2608]
Rangahibe maty omby: sady mitsetra no homana ny atiny; sady mangoraka no manontona ny tsoka. [2.415 #1846, 2.653 #2748]
Dikanteny frantsayLa vieille femme qui a perdu un mouton: elle pousse des soupirs tout en mangeant le foie. [2.165 #1968]
Vieille dont le mouton est mort : elle gémit de compassion tout en mangeant le foie. [2.415 #1902]
Vieux dont le boeuf est mort : il gémit en mangeant le foie, il est ému de pitié tout en se préparant à manger la moelle. [2.415]
Fanazavana frantsayLa pitié ne l' empêche pas de chercher plaisir et intérêt. [2.415 #1902]
Se disait des chagrins et des consolations des vieux ; et aussi des profits retirés des pertes. [2.415 #1846]

Ohabolana 67Raha ny ondrin-dRabetsirava no mitondraka, vohay, fa ondrin-kavana; fa raha ny ondrin-dRainimanira no mitondraka, orosy ny rambony sy ny sofiny. [2.653 #2705]
Raha ny ondrin-dRabetsirava no mitondraka, vohay fa ondrin-kavana, fa raha ny ondrin-dRainimanira, orosy ny rambony sy ny sofiny. [2.558 #3639]

Ohabolana 68Tahaka ny katsaka: izay iainana misy ta-hanimba avokoa: maitso, hanin’ ondry; mibaby, ian-tsampazan’ ny alika; main-dambana, itomanian’ ny ankizy. [2.653 #2959]
Tahaka ny katsaka ka izay iainana misy te-hanimba : maitso hanin' ny ondry, mibaby iantsapazan' ny alika, main-dambana itomanian' ny ankizy. [2.558 #3976]
Tahaky ny katsaka : izay iainana misy ta-hanimba avokoa ; maitso, hanin' ny ondry ; mibaby, iantsampazan' ny alika ; main-dambana, itomanian' ny ankizy. [2.415 #5726]
Dikanteny frantsayC' est comme le maïs : il y a toujours à craindre pour sa vie : encore vert, il est brouté par les moutons ; quand il porte des épis, les chiens sautent après lui ; lorsqu' il est mûr, il excite la convoitise des enfants. [2.415 #5726]
Fanazavana frantsaySe disait des pauvres gens qui sont toujours sur le qui-vive. [2.415 #5726]

Ohabolana 69Tandrok' osy ka tsy ampy vehana akory dia miolaka. [2.558 #4038]
Toy ny tandrok' ondrilahy : tsy ampy vehana akory dia miolaka. [2.558 #4331]
Toy ny tandrok' ondrilahy : tsy mbola lasa irain-jehy akory, dia miolana. [2.415 #5344, 2.653 #3233]
Dikanteny frantsayC' est comme les cornes des béliers : avant d' atteindre un empan de longueur, elles se tordent. [2.415 #5344]
Fanazavana frantsaySe dit des gens qui ne tardent pas à se dédire et à retirer leur parole. [2.415 #5344]

Ohabolana 70Toy ilay tongotr' ondry nahafahan-kodiny : ka sady kely no ankanifisana. [2.558 #4237]
Toy ny tongotr' omby ahafahan-kodiny, ka hariharin-taolana sisa. [2.165 #1476]
Toy ny tongotr' ondry nahafahan-kodiny : ka sady kely no an-kanifisana. [2.558 #4331]
Tongotr’ ondry ahafahan-kodiny : hariharin-taolana no sisa. [2.558 #4196, 2.653 #3132]
Tongotr’ ondry ahafahan-kodiny, sady kely no an-kanifisana. [2.653 #3133]
Tongotr' ondry ahafan-kodiny, hariharin-taolana no sisa. [2.165 #1335]
Dikanteny frantsayDes pieds de mouton sans la peau, il n' y reste que les os. [2.165]
Pareil au pied écorché d' un bœuf: il n' y reste plus que les os. [2.165]
Fanazavana frantsayCe qui montre que le mouton n' est pas fameux à Madagascar. [2.165]

Ohabolana 71Toy ny akotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, miloloha ny akoho nompiany. [2.558]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitra ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.653 #3183]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.415 #460]
Dikanteny frantsayC' est comme les soldats portant giberne : ils portent sur le dos le boeuf qu' ils ont mangé, le mouton qu' ils ont gardé leur donne l' alarme, et ils portent sur la tête les poules qu' ils ont élevées. [2.415]
Fanazavana frantsayPlaisanteries sur ces soldats et leur uniforme ; allusion à la giberne, au tambour, etc. [2.415 #460]

Ohabolana 72Toy ny ondrilahy diso ketsa, ka tsy mifanendrihendry amin' izay vidiny niheverana azy nony namidy. [2.558 #4311]

Ohabolana 73Toy ny ondrilahy diso ketsa : tsy mifanitsy amy ny itadiavana azy. [2.653]
Toy ny ondrilahy diso ketsa : tsy mifanitsy amin' ny itadiavana azy. [2.415 #3148]
Dikanteny frantsayC' est comme un mouton qui a manqué l' époque du repiquage : cela ne concorde pas avec le moment où on en a besoin. [2.415 #3148]
Fanazavana frantsaySe disait de ce qui ne vient pas à temps ; à l' époque du repiquage on tuait un mouton pour nourrir les ouvriers. [2.415 #3148]

Ohabolana 74Tsy hita hanaovana, hoatry ny ondry kely sarak' andro : avela an-tanàna, ivorian' ny lalitra ; entina an-tsaha, iangonan' ny tsipolitra. [2.415]
Tsy hita hanaovana, ohatra ny ondrikely sarak’ andro: avela an-tanana, ivorian’ ny lalitra; entina an-tsaha, iangonan’ ny tsipolitra. [2.653]
Tsy hita izay hanaovana azy, ohatra ny ondry kely sarak' andro : avela an-tanàna ivorian' ny lalitra, aidina an-tsaha, iangonan' ny tsipolitra. [2.558]
Dikanteny frantsayUne personne dont on ne sait pas quoi faire, c' est comme l' agneau que la mère n'allaite plus que le soir : si on le laisse à l' étable, il est couvert de mouches ; si on le conduit aux champs, il est couvert de graines de bident. [2.415 #3990]
Fanazavana frantsaySe disait des bons à rien. [2.415 #3990]

Ohabolana 75Tsy menatra hivadika imaso toa tandrok' ondrilahy. [2.415 #4963]
Dikanteny frantsayQui n' a pas honte de se retourner en face, comme les cornes du bélier. [2.415 #4963]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui manquent impudemment à la parole donnée. [2.415 #4963]

Ohabolana 76Tsy mety raha atao ondrilahy tsindrim-barotra, ka lehibe fa tsy mba lohany. [2.558 #4584]
Tsy mety raha atao ondrilahy tsindrim-barotra : lehibe tsy mba lohany. [2.653 #3404]

Ohabolana 77Tsy misy boribory ohatra ny tain' ondry, fa raha latsaka an-tany misy kitsambony. [2.165]

Ohabolana 78Tsy misy ratsy natao valan' ondry, fa izay tiana mitombo tarehy. [2.558 #4742]

Ohabolana 79Zanak' ondry tao afovoan' ny amboadia, ka ampitso toa ho rava, anio toa ho velona. [2.415 #2835]
Dikanteny frantsayBrebis parmi les loups : demain il semble qu' elle sera mise en pièces, aujourd' hui, il semble qu' elle vivra. [2.415 #2835]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui sont dans l'expectative, dans une crainte continuelle. [2.415 #2835]

Ohabolana 80Zarazarao ny raharaha : ny tapa-tanana miandry ondry, ny tapa-tongotra mitoto vary. [2.653 #3765, 2.974 #24, 2.415, 2.558]
Dikanteny frantsayDivision du travail : le manchot garde les brebis, l’éclopé va piler le riz. [2.974 #24]
Qu' on distribue les travaux : que les manchots gardent les moutons et les culs-de-jatte pilent du riz. [2.415 #870]
Fanazavana frantsayChacun doit s' employer suivant ses aptitudes. [2.415 #870]

Fizahan-teny